Även om livet som utbytesstudent består av mycket turistade så spenderar jag nog nästan mer tid i skolan här än i Uppsala. Men vad gör vi då? Jo det är grupparbeten nästan jämt, mycket diskussioner och skissande och timtals i photoshop och CAD för att fixa presentationer.
De första veckorna läste jag två kurser, en liten (som ändå tog jättemycket tid) där vi designade ett grönt tak på en byggnad i Sheffield. Den andra kursen var en planeringskurs där vi skulle komma med ett förslag för ett stort område ganska centralt i Sheffield som delvis är ett grönområde, industrier, en soptipp, skicenter, övergiven kyrkogård... Det ligger på en av Sheffields alla kullar och kallas Parkwood Springs. En väldigt intressant men intensiv kurs som slutade i att min grupp utvecklade en skog/park med ett "woodland-center" som skulle lära unga och gamla om historiskt och nutida skogsbruk.
På platsbesök i Parkwood Springs som var riktigt stort. Soptippen till vänster och centrum till höger.
Ett monomunt kvar från andra världskriget då flygflottan höll till här.
En stor övergiven kyrkogård, helt överväxt och med välta gravstenar.
Sen kväll på ritsal!
Helt klart ett mycket spännande område och en kul kurs!
Sen två veckor tillbaka har jag två nya kurser, en som jag ska skriva nån form av liten uppsats i. Den andra är en designkurs där vi ska utveckla ett område utmed floden i Leeds (en stad ca 4mil norr om Sheffield). Det började med en analysmetod som vi faktiskt provade på redan i våras på Ultuna som utgår från olika karaktärer och deras upplevelse av en plats.
Det är minst lika kallt att vara på platsbesök i England som i Sverige, med skillnaden att man här inte ens får rast utan det pågår i sisådär 3-4 timmar trots 5 grader. Det blir rätt kallt när man mest står still...
Grupparbete på café, det är sjukt kallt att vara ute och skissa i nollgrader!
Vi diskuterar våra karaktärers upplevelse av Leeds riverfront
Strax dags för presentation av analyser
Besöken i Leeds ska leda fram till en modell där vi ska visa vår idé om hur endel av flodområdet kan utvecklas. Potential att utveckla det finns det gott om, våran kursansvarige är absolut inte opartisk utan har flera gånger förklarat hur förskräckligt detta område är! Så, förhoppningsvis ska vi väl kunna komma upp med nåt bra, vi började idag med införskaffa kartong, lim, knivar och saxar så nu är vi i alla fall på gång!
Edinburg
För några veckor sedan var jag i Skottlands stolthet Edinburg. Himla fin stad och med ett himla trevligt sällskap! Fantastiskt med städer som både ligger vid havet, har höga gröna berg runt omkring och ett gammalt spännande slott mitt i stan.
Utsikt från ett torn. Det här mer höga gröna berg nära staden är ju fantastiskt!
Slottsbesök
I Skottland är även bussätena skotskrutiga!
Riktigt häftigt med slottet högst upp på en topp.
Fullmåne över Edinburg
Såklart gick vi upp på alla toppar för att se utsikten!
Marre avslutade helgen med att prova en skottsk specialitet (????): Deep fried marsbar. Oväntat nog var det riktigt gott!
Arts Tower
Här kommer sent om sider mitt första inlägg från Sheffield. Tänkte fylla det med bilder om min vardag. Så, låt showen börja!
Mina dagar börjar ofta i denna nersförsbacke (som är minst lika jobbig uppför som nerför) till universitetet med en fin vy över stan.
Conduit road som gatan heter fortsätter neråt och strax före 9-tiden brukar det vara fullt med folk på väg åt samma håll. Tyvärr illustrerar denna bild folkanstormingen dåligt då detta inte är alls så mycket folk som det brukar vara!
Sen traskar jag till denna 18-våningsbyggnad vid namn Arts Tower där jag brukar tillbringa dagarna på våning 13. Arts Tower har en väldigt spännande lift som är världens längsta Paternosterlift. Det är en lift som aldrig stannar och utan dörrar, titta på denhär filmen så förstår ni hur det fungerar: http://www.youtube.com/watch?v=tAjYAfb_HPk
Väl uppe på våning 13 är det helt OK toalettutsikt.
Det var allt för idag, nu är bloggen igång igen så får vi se hur det fortsätter!
28 juni
På personalhusets baksida har vi en fin liten uteplats som är perfekt för när man vill njuta av solnedgången
Hela världen är som gyllene!
Vid sisådär 23.40 försvinner solens sista strålar ner bakom bergen och det är så vackert att det nästan gör ont och man blir sådär härligt glad i hela kroppen.
Och fast klockan är 00.31 så är det så ljust att man måste dra ner rullgardinen för att inte få solen i ögonen när man måste sova.
Att få somna till detta är bra fint!
25 juni
Utsikt från mitt fönster när regnet kommer som en vägg.
När det regnar får man gå in och spela kort!
Lite nattbilder 17-23 juni
Trädkramare
Kursen vi läser just nu går ut på att vi ska inventera och analysera ett landskapsområdet och sen placera ut ett naturrum i det. I veckan har vi därför spenderat flera timmar med att trava runt i skogen och på åkrarna för att se hur det ser ut och dokumentera naturen, fornminnen och växter.
Eftersom vi är som vi är så har det vid alla tillfällen slutat med att vi mest studerar knoppar och stammar för att se vilka växter det är, nördigt men väldigt roligt!
Åh, vilken fantastisk stam!
Emma visar de tydliga "skruvmejselmärken" som aspar har...
...och så kan man lukta på grenarna för att se ifall det är hägg...
..sen träffade vi en siamestall..
..men vad är detta?
För att inte tala om de här fantastiska bolltistlarna (?) som jag blev helt förtjust i, och nyponen som fortfarande är så röda!
Sist, en bild på en krokig asp, hur gick det till?
Paprikaodling
Hela vårt köksfönster är fullt av omkring 25 paprika- och chiliplantor. Det är som en liten djungel och de växer så de knakar. Kanske eftersom de är frön från den största paprika jag någonsin sett! Undrar när de kommer bli några paprikor på dehär?
Spex
Igår var jag på Ultunas spex, sedan på ett trevligt knytkalas som sedan fortsatte till dans på kåren halva natten. Tillslut cyklade jag hela vägen hem i natten för att komma hem lagom för att öppna dörren åt tidningsbudet. En mycket trevlig kväll!
Idag har jag läst bok i solen på balkongen och bakat kaka.
Igår hade jag på mig den här tjusiga klänningen som jag ärvt av min farmor, som dagen till ära fyller unga 90 år! När jag har på mig den känner jag mig lite extra dansglad, jag tänker att det är nog inte första gången den är ute och har trevligt!!
Världens bästa Farmor
Det finns en enda anledning till att jag ska försöka mig på att uppdatera min blogg lite mer frekvent igen. Denna anledning är att min Farmor - väldens bästa fantastsika underbara Farmor, ska kunna se vad jag pysslar med. Så varsågod Farmor, här kommer några bilder på mitt o Max vardagsrum. Och TACK igen för en jättehärlig SPA-helg!
Hallbordet som jag köpte på Loppisen farfarsbyxor i Tranås i lördags. Med Kokumsfatet med tuppen som vi grävde upp i skogen i julas! Och så spegeln som hängde i mormor och morfars hall.
Ena hörnet i vardagsrummet med bokhyllan, jordgloben och St Anton affischen.
De två gröna sofforna i plysch och fönstret i bakgrunden.
På väggen mot köket står gungstolen från Dea, på bordet ligger boken om Edith Piaf, Röda rummet och några andra fina. Och ovanför på väggen turistkartan från 1949 över Röros, Tänndalen, Hede och Sylarna!
Här är lampan jag gjorde själv av garn och en avklädd lampskärm. Och så står där tre av de sisådär 25 paprikaplantor vi har!
Vackra natten
Att det är som ljusast nu märks verkligen. Min hjärna fattar inte att det är sovdax när det aldrig blir mörkt. När man måste dra ner rullgardinen när man går och lägger sig klockan ett är det inte lätt att bli trött!
Idag öppnade vi stationen för sommaren vilket alltid är lika spännande. Äntligen är kockkläderna på, degar ska blandas, bröd bakas ut, golv städas och gäster hälsas välkomna! Hurra!
Här är Storulvån by night häromkvällen
Vackert och tokigt grönt redan
Blåsis!
I morgon är det dags, då går vi upp till Blåhammaren och säsongen startar på riktigt! Yiihaa!
Fyndar
Jag skickade lite bilder på framkallning igår och gjorde några fina fynd samtidigt!
En vacker februaridag i St Anton 2008 kunde livet vara såhär underbart!
Här är det tokfest i Haus Hans i Pettneu, februari 2008. Dagen efter krävde köket sanering.
Slutstädning av Forbonden, maj 2007. Lina, jag och Per. Tokarna själva
Nån annanstans
Kafka igen
"Det är det som är kärlek, Kafka. Det är du som känner alla de där underbara känslorna, men det är också du som måste vandra genom ovisshetens stora mörker. Ditt medvetande och din kropp måste uthärda det. Det här måste du bära alldeles ensam." -Oshima, Kafkas nyfunne vän
Den här boken är så himla mysig!
Kafka på stranden
Läste en fin sak i min finurliga, spännande, härliga och magiska bok Kafka på stranden av Haruki Murakami förut.
"Alla som förälskar sig letar efter sina borttappade delar. Så alla som är förälskade blir sorgsna när de tänker på sina älskade. Det är som att stiga in i ett rum du har fina minnen ifrån, ett rum du inte har sett på länge. Det känns helt naturligt. Du är inte den förste som upptäcker det, så försök inte ta patent på det här."
Boken handlar om 15-åriga Kafka som rymmer hemifrån för att leta reda på sin mamma och syster och hamnar på ett bibliotek. Och så gubben Nakata som kan prata med katter men inte läsa. Olika speciella individer med mystiska likheter, och så regnar det makrill och iglar.
Jag gillar den!
Hej lilla hem!
Köket är mitt favoritrum. Oavsett hos vem så brukar kök i allmänhet vara väldigt mysiga. Det är där man hamnar, man kommer liksom aldrig för sig att sätta sig i soffan bara för att det är så mysigt i köket. Man sitter och trängs runt köksbordet med några tända ljus och pratar om livet tills klockan snurrat för många varv och tröttheten är brutal. Här är mitt kök!
Mina fina koppar som var mormor och morfars!
Och så det där med rubriken, varje gång min farmor öppnar dörren till sitt pepparkakshus, som hon kallar sitt söta hus, brukar hon säga "hej lilla hem!"
När jag blev Uppsalabo
Jag ska flytta. Om exakt fyra dagar. Jag började just packa ihop det som i tre månader har varit mitt hem, mitt första hem här i min nya stad Uppsala. Insåg just att det hänt himlans många saker sen jag anlände hit en sen söndagskväll den 29e augusti direkt från Storulvån. Min packning bestod av tre ryggsäckar med enbart friluftskläder, en sopsäck med skor och en liten väska från mamma med två klänningar och klackskor så att jag skulle kunna gå på mina första sittningar.. Till det fem kassar med mitt största inköp på ica hittills i mitt liv. Klockan var åtta på kvällen, allt jag visste var att jag var pluppen på den ena kartan från hitta.se och att skolan var pluppen på den andra och att uppropet var 9.00 dagen efter.
Efter en liten research löprunda förstod jag att jag bodde mitt i nån form av studentghetto ganska nära stan, vägen jag hade tänkt gå de cirka 6km till skolan verkade dock inte existera. Istället lagade jag världens storkok i form av köttfärs med tanken "man vet aldrig när man hinner laga mat nästa gång de närmsta veckorna!" Nästa morgon gick jag pigg, nyfiken och fylld av lycka över det nya kapitel i livet jag just skulle till att starta med kartan i högsta hugg ut genom dörren för att se Uppsala i dagsljus för första gången.
De 6km till skolan visade sig vara längre än jag trott, jag trodde aldrig jag skulle komma fram till min nya skola universitetet som låg på landet. Jag rusade in i rätt sal precis innan mitt namn ropades upp och jag var så glad över att äntligen vara där, äntligen ha kommit in, äntligen ha kommit rätt att jag bara njöt av resten av hela dagen att jag såhär i efterhand knappt minns vad som hände.
Fortsättning kanske kommer en annan dag.
Adjö!
Jag känner inte igen mig själv
Tur att jag inte ser ut som döden själv varje dag.. och det här är ändå innan jag blev skjuten i pannan!
Adventsmys
Passande till första advent så är Uppsala som en julkalender. Jag har varit på adventsmorgon i domkyrkan och lyssnat på fina sånger, varit på en liten julmarknad på Uppsalas mysigaste gata och på en superstor kakbuffé, inte illa! Sen har jag tvättat också och nu är min bröddeg på jäsning!
Återbjudningar
Igår var det Återbjudningsdags för hembjudningarna under småttingveckorna. Då vi trodde att vi skulle på middag hos en professor men istället blev bortrövade med förbundna ögon och utrustade med grogg på petflaska och sprang runt i Uppsala utklädda till cheerleaders skrikandes hejjaramsor för ett baseball lag hela kvällen, sen slutade allt på kåren som ett enda stort härj. Igår skulle vi alltså bjuda igen till stockholm spartans, denna gång var temat zombies. Jag tror nästan det var vildare denna gång än förra, hur det nu är ens möjligt att kunna vara det?
Att blanda shots är kul när de lägger sig i olika lager och ser häftiga ut.
Jag kom hem.
Till slut. I morse hittade jag en clementin invirad i tejp i min väska och det luktade öl i min vaselinburk.
vart tog min tvättid vägen?
Jag skyndade mig från skolan för att köpa gasquebiljett och byta skor, hoppade över ett viktigt möte och ägnade ett tag åt att samla ihop all smutstvätt, åkte ner till tvättstugan glad över att ÄNTLIGEN få rena kläder.
Men vad händer, jo, jag kommer inte in i tvättstugan med min nyckel??? Vad i helvete! Åker upp och kollar den flashiga datorn vi har i entrén där man bokar tvättid och inser att tvättiden jag trodde att jag bokat idag tydligen inte alls är bokad för mig utan är upptagen. Dessutom finns ingen tvättid förens på söndag! Förbannelse! Jag blev så arg!! Tur att jag köpte nya underkläder idag...
Jag tröstade mig istället med pepparkakor och glögg medan jag nu sitter och söker litteratur till min uppsats. Yey!
Hittade förresten en bild på Robert och Maja som de tog i smyg med min dator så här får ni för det!
när alla är konstiga
Idag känns alla väldans frånvarande. Ingen som riktigt svarar på frågor, lyssnar på vad jag säger och bara försvinner bort som i en grå dimma. Då blir allt tråkigt, när det inte känns som att någon bryr sig. Och jag vill bara ha någon att prata med och få en kram av!
Jag har spenderat helgen med kusinbesök, vansinnesåkning i slottsbacken på sopsäck, pepparkaksbak, mysfika, filmtittning, tjejmiddag med drinkar på slattar och prat halva natten, frukostdejt, spaning på stan och promenad i snön.
Det har varit en bra helg ända till när det blev söndag kväll, söndag kvällar är sällan kul.. jag ska krya ner i sängen med en fin film och se om det blir bra slut trots allt!
Landskap i kartong
För några veckor sen byggde vi Stockholms skärgård i miniatyr i skolan och de senaste dagarna har vi ägnat åt att anlägga en park med vindkraftverk i vår miniatyr. Det är som en liten värld för dockor. Man vill ju bo på nån ö där..
Vindkraftverk byggda med piprensare och såhär mysigt är det att hänga på ritsalarna och pyssla dagarna i ända!
jag älskar snö
Jag har skrivit min första tenta på landskapsarkitektprogrammet. Jag hoppas det gick vägen. Det där med hydrologi och geologi är inte så oskyldigt som det låter. Ute är det snöstorm. Det piskade och stack i kinderna av snöflingorna som virvlade fram och i blåsten rakt mot mitt ansikte på väg hem från skolan. Allt var blött och jag bara log hela vägen. Jag är lycklig för snö är så himlans underbart! Ikväll är det tentafest fast först ska jag på med alla varma kläder och ut och mysa i snön och sen dricka glögg.
Junisnö på Storulvån, fotograferat har fina Hannah Börjesson gjort.
Snö är vackert!
jag har gjort det igen
Jag har så lätt för att fästa mig vid människor, att tycka om någon som jag knappt känner.
För det här med nya bekantskaper och träffa nya människor är ju lika spännande som det är tokläskigt och nervöst! Ibland går det fort att tycka om någon, medan andra kräver sin tid. Vissa finns bara ständigt där runt omkring en och man lär liksom aldrig känna dem. Medan vissa går sådär superfort att bli vän med så man blir förvånad över hur det gick till, då det känns som man känt varann alltid. Vissa cyklar man bara med till skolan, andra ringer man varje dag och pratar om precis allt, den tredje tränar man med, någon har man mysiga tekvällar med och någon har man alltid karatefest med. Det finns så många olika former av vänskaper, lika många som det finns människor tror jag!
Vissa av de individer man träffar tycker man lite extra om fast och man vet inte knappt varför.. Ibland är dessa människor sådana som hjärnan säger att man inte borde lägga sin tid på.
Det är väl det som hänt nu
det regnar ute
Det regnar ute och jag borde plugga hydrologi, fast istället sitter jag och tänker på denhär dagen i juli:
I somras sprang jag och Hannah oringen multisport. Det var blött, kallt, lerigt, regnigt, ännu kallare och väldans kul! Första dagen regnade det tokmycket och var jättekallt. Såhär blöta var vi fem minuter efter vi klivit ur bilen. (Och ja, kläderna under regnkläderna är redan blöta!)
Första dagen hade vi laddat upp till genom att fara 75 mil från Ulvån för att komma fram till Örebro kl 1 på natten. Vid 6 var vi uppe för grötfrukost och iväg till tävlingen. Där skulle vi cykla 3km till starten och innan vi ens kommit dit var vi dränkta och iskalla.. Vi började med en sprint på 2-3km där vi startade med att kuta rakt genom ett jordgetingbo och sånt straffar sig kan jag lova! Sen cyklade vi närmare 2 mil upp-och-ner-och-fram-och-tillbaka. Det var kämpigt eftersom vi inte än var så bra på detdär med mouintainbike. Jag trodde min kedja hoppade varannan minut och Hannah kunde inte växla. Och allt var iskallt och lera i ögonen. Fast det var bara kul!
Sen när vi var nästan helt slut kom vi till det sista momentet som var typ 6km orientering, vilket de stumma benen inte tyckte var någon hit! Det bästa med att vara multisportare är att folk tror att man är dödsbra även om man knappt förflyttar sig framåt för att man springer så sakta!
När vi sen kom i mål efter typ 3,5 timme skulle vi hämta våra cyklar, gå till bilen som stod jättejättelångt bort så innan vi äntligen fick på oss varma tröjor (och innan vi fick mat ska vi inte ens tala om hur lång tid det tog..) var jag så bitter att jag skulle varit inlåst.
Hannah tvingade mig att vara med på den här bilden.
Det var det, nu ska jag plugga!
Foto: Hannah Börjesson
Hydrologi, high five!
Jag väljer att inte blogga så ofta och när jag väl gör det är det för att jag har tråkigt.
Jag har spenderat hela eftermiddagen med att bygga en maskeradutstyrsel som jag inte alls är nöjd med. Den känns bara töntig. Jag är bitter för att jag har en sak att reda ut och till råga på allt massa plugg att ta tag i som jag bara skjuter upp. Jag känner mig halvt värdelös idag! Dessutom har jag inte tränat på länge och min kropp berättar just för mig att det är dags att träna genom att ge mig ont i ryggen. Men det är väl det enda som fungerar idag...
Nu ska jag försöka att läsa lite om grundvattenbildning och några formler.
Men en fin bild kan bloggen vara värd tänkte jag men jag lyckades inte ladda upp nån, inget funkar idag! BU
Jag bor på fjället
Här mitt ute i ingenstans där vägen slutar ligger Storulvåns fjällstation där jag bor och jobbar. (man kan ana stationen lite till höger i bilden) För det mesta är det riktigt vackert, men en dag som idag när det regnar, blåser och molnen ligger lågt är det svårt att förstå hur fint det kan vara. Här nedan kommer lite bilder för att illustrera hur jag har det här.
Topptur på getryggen, stationen kan man ana nere i björkskogen
Jag åkte till Sylarna och de bjöd på säsongens hittills finaste väder! Inte ett moln på hela dagen, ingen vind och puder..
Sylarnas fjällstation från ovan
Solen lyser över Storulvån i solnedgången
Pappa och jag på väg till Blåhammaren i halv snöstorm och regn
Men morgonen dagen efter sken solen !
Det var allt för nu, mer kommer nån annan dag.
Från snö till snö
Jag har haft tre kalaskul veckor i alperna med Lars och Patrik. Först besökte vi Carro i Chamonix, sen Emma i Grindelwald och avslutade med Pettneu. Kulkulkul!
Nu kämpar jag med att få ner alla saker i väskan igen, vilket inte alls var så lätt.. Jag lär mig aldrig att packa! I morgon far jag norrut och på onsdag börjar jag jobba på Storulvån! Jippi!
Nu kämpar jag med att få ner alla saker i väskan igen, vilket inte alls var så lätt.. Jag lär mig aldrig att packa! I morgon far jag norrut och på onsdag börjar jag jobba på Storulvån! Jippi!